Internationellt förbud mot kärnsprängningar

Den 10 september 1996 antog Förenta Nationernas Generalförsamling en resolution som godkände ett fördrag om förbud mot alla kärnsprängningar. Den 24 september signerade President Clinton fördraget för Förenta Staterna, och samma dag undertecknade de övriga kärnvapenmakterna (Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina). En rad andra stater följde, bland dem Sverige. Fördragstexten hade under två och ett halvt år förhandlats fram vid Nedrustningskonferensen i Genève, men då det fordrades ett enhälligt godkännande (konsensus) där, och detta inte blev möjligt, eftersom Indien satte sig emot, hänsköts frågan till Generalförsamlingen.

Förbud mot provsprängningar av kärnvapen har varit en viktig nedrustningsfråga i mer än 40 år, eftersom proven var en förutsättning för utvecklande av kärnvapen, och provsprängningar sågs som ett tydligt uttryck för den nukleära kapprustningen. Dessutom spred proven radioaktiva ämnen. Indiens premiärminister, Nehru, lade redan 1954 fram ett förslag i FN om förbud. De avtal och överenskommelser som senare slöts har dock endast på olika sätt begränsat provverksamheten, och kärnvapenutvecklingen har inte bromsats. Sverige har under åren lagt fram flera förslag till fördragstext till ett fullständigt provstopp. Den slutliga avtalstexten var grundad på dem samt på förslag från ett antal andra länder, främst Australien.